Kortisonfällan
Efter tre dagar med kortisonsalva morgon och kväll ser jag ut såhär. Nästan helt återställd alltså. Och det är det här som är faran med kortison: eftersom det är så otroligt effektivt kortsiktigt så tycks ingen manad att lägga energi på att hitta mer långsiktiga lösningar. Jag hade kunnat acceptera kortisonet som en bra lösning, om det vore så att en bara behövde smörja tills det blev bra. Men nu måste jag fortsätta i fyra veckor till, och åtta veckor på resten av kroppen. För att det inte ska komma tillbaka.
Men jag fortsätter hoppas! Jag fortsätter ifrågasätta och hoppas att få träffa någon läkare som kan tänka utanför sin egen låda. Utan ifrågasättande av det som redan finns, skapas inget nytt. Förr dog vi av lunginflamation, nu kan vi till och med byta ut sjuka hjärtan inuti människor. Det har vi uppnått därför att människor vägrat acceptera det rådande alternativet. Synd bara att en får jobba i motvind tills lösningen är bevisad och därefter plötsligt kan få känna lite medvind.
