liten gul spindel

Piratskeppet

Publicerad 2013-04-05 09:23:08 i Äventyr,

 

Jag är ute på en rundvandring i staden dit jag nyligen flyttat. Guiden är tråkig och jag ser mig omkring lite disträ. Så hör jag ljud bakom mig, det smäller, bankas och tjoas. När jag ser dit ljudet kommer från uppenbarar sig ett stort piratskepp. Skeppet är trasigt men ståtligt och balanserar på fyra små hjul. Kaptenen står vid rodret, han har ögonlapp på höger öga och tjoar högt. Jag frågar min kamrat som också är på den guidade turen och han säger att skeppet reser jorden runt, kaptenen kan allt om världen och de brukar ta med civila ut på sina turer. Äventyrslysten som jag är bestämmer jag mig för att jag också vill följa med i skeppet.

 

Rätt vad det är så är jag själv involverad i piratskeppet, jag engagerar mig i vart vi ska och vilka som ska med. När vi ska ut på vår första resa tillsammans är min uppgift att kontrollera däcken. Alla fyra hjul är trasiga och rullar vi mycket längre kommer vi störta då allt gummi snart bränts bort. Jag vill ju så gärna åka med, så jag bestämmer mig för att linda in sanningen lite. Jag lurar både mig själv och kaptenen att det bara är lite trasigt, att däcken håller en resa till. Så går vi hem, packar och sover inför avfärden som ska ske imorgon.

 

Nästa morgon träffas vi vid bänken på busshållplatsen. Kaptenen berättar att vi är anmälda hos polisen, på grund utav säkerheten. Vårt skepp är tydligen farligt, och jag tänker på hjulen. ”Egentligen handlar det bara om avundsjuka, de tror att vi är ett flumskepp och vill själv åka med,” säger kaptenen i en trött ton. Nu måste vi snabbt komma på hur vi ska lösa det här så vi kan åka i alla fall. Efter en stund kliver en kvinna ur besättningen fram. Hon säger att hon är bra på att snacka, och går bort mot polisstationen som ligger ett stenkast från busshållplatsen. När besättningen tittar bort springer jag snabbt som tusan till skeppet och byter ut hjulen. Jag klättrar upp på däck och väntar på besättningen som tillslut kommer in i garaget där skeppet står, polisen har en allvarlig min i ansiktet och han drar ständigt i sin keps. Han går runt, runt vårt skepp och alla är på helspänn. Tillslut nickar han sakligt till kaptenen, ler väldigt snabbt innan han blir allvarlig igen och går ut ur lokalen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Tänkande människa från Norrbotten med ett brinnande hjärta för feminism, musik, teater, socialism, second hand och skapande. Alla teckningar, foton och målningar på min blogg tillhör mig om inte annat nämns.


Follow on Bloglovin


Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela