liten gul spindel

Önskelistan

Publicerad 2014-03-23 07:49:00 i Vardagspyssel,

Snart fyller jag 23 och eftersom min materiella konsumtionsnivå är hyfsat låg alla andra dagar på året tycker jag att jag kan få önska mig lite och köpa egna presenter till mig själv denna dag. Så här kommer önskelistan:
Utöver vad jag redan vet att jag kommer få önskar jag mig ett hus där jag och min käraste+andra fina människor kan bo kollektivt. Huset ska ligga i Norrland och där ska vi kunna odla lite mat helst, men det är inget krav. Där hjälper vi och stöttar varandra, där dansar vi tillsammans och kramas. Kanske bråkar vi också ibland, vi håller mest troligt inte med om allt. Men vi har alltid kärleken till gemenskapen och varandra kvar. Där får vi utrymme att vara vi, där blir vi alltid välkomnade och accepterade för de människor vi är. Där får vi vara tillsammans och ifred när vi vill. Där delar vi på hushållsgörat och löser problem tillsammans. Där respekterar vi varandra. Ja ett drömboende helt enkelt, lätt som en plätt att fixa va?!
 
Sen önskar jag mig ett Snippasmycke. Eller inte vilket snippasmycke som helst, utan just det här dunderfina i den här finfina färgen!! Köper nog det till mig själv kan jag tro.
 

När bägaren rinner över

Publicerad 2014-03-22 11:31:32 i Hjärtefint, Viktigt, Äventyr,


"Vi har pengar och mat så det räcker åt ALLA! ALLA i Sverige skulle kunna äta sig mätta varje dag! Men istället så får arbetarklassen och underklassen lida. Människor får svälta för att ni ska kunna vältra er i överflöd!!"

En vit högtalare kommer flygandes emot mig. Kungen är han som slängt den. Jag lyckas slå den ifrån mig, ser vakterna som är redo att ta mig och jag flyr. Sedan berättar jag för alla jag känner hur jag skällt ut kungen och drottningen. Hur skönt det var att få lasta av lite frustration sådär spontant på torget, mitt i deras teve-intervju.

... Fatta besvikelsen när jag vaknade hemma och upptäckte att allt bara varit en dröm.

Kämpa och ta natten tillbaka

Publicerad 2014-03-15 15:24:00 i Viktigt,

8 mars. Dagen vi känner gemenskapen extra starkt, dagen på året systerskapet är som allra starkast. Dagen vi samlas och går i demonstrationståg för att hylla våra föregångna kämpar, som gett oss rösträtt och visat oss den fortsatta vägen framåt. Dagen vi samlas och minns att vi har lång väg kvar, att vi måste fortsätta kämpa för allas vår mänskliga rätt att vara. Dagen vi dansar och kramas och känner kärlek och glädje till alla vackra människor som finns på jorden. Dagen hoppet lever, dagen vi aldrig tvekar och är helt säkra på att vi klarar allt tillsammans.

Från år 1976 har kvinnor världen över skrikit och marscherat sig natten tillbaka under parollen "ta natten tillbaka" eller "reclaim the night". 8 mars 2014 går demon ännu en gång av stapeln i Malmö. Känslorna sprudlar. Tårar, skratt och rop åt alla håll. Sedan, strax efteråt när människor skingras och vandrar hemåt i lyckoruset och kämpaglöden. När vi inte längre är många, när vi är ensamma försöker de tysta oss med sina vidriga slagord och knivblad.

Men vi kommer tillbaka tusenfalt. Över hela landet, från norr till söder, samlas vi i grupp och kämpar, manifesterar. Visar vårt stöd till de skadade och alla oss vi som kämpar för solidaritet och rättvisa. Vi visar nazisterna att vi är fler än dem och att de aldrig kan vinna.

Nya insikter

Publicerad 2014-03-11 10:37:38 i Vardagspyssel,


Just när jag börjat kunna ha linser igen efter senaste eksemhärden upptäcker jag tjusningen med granatäpple och smäller i mig 2 stycken.

... Så nu sitter jag här med rödflammig, torr eksemhy igen. Tål visst inte granaterna så bra. Tröstar mig med kattgos och att jag ska mysa med vän och hennes unge senare idag ❤️

Som att vilja skita i allt men ändå bry sig

Publicerad 2014-03-10 13:58:48 i Vardagspyssel,

 
Mitt huvud innehåller en hel del konstraster. Det är väldigt mycket skratt eller gråt, springa eller slow-motion. Väldigt mycket impuls eller eftertänksamhet. Prat eller tystnad. Och väldigt sällan båda delar tillsammans.

Min konstrastrika hjärna leder ofta till att olika skolarbeten blir olika ordentligt gjorda. Jag älskar ju projekt, att totalt få fokusera men när jag är i mitt mest intensiva tillstånd har jag lite svårt att göra bara en sak i taget. Därför har workbooken (en slags dagbok vi använder till skolprojekt) till just utställningsprojektet blivit högst lidande, jag har istället för att göra det jag ska sovit lite för lite, druckit något glas vin för mycket och pratat och skrivit om politik istället för att teckna den som ju var uppdraget. När jag nu kommit ner på jorden igen, ska jag försöka skriva en rapport utifrån denna minst sagt glesa workbook. Och rapportskrivning som jag tyckte var sååå roligt innan är inte lika roligt längre. 

Älsk-irriterar mig på min hjärna idag, och en och annan lyckönskning önskar jag mig själv inför detta berg av blanka sidor som ska fyllas.

Är du lönsam, lille vän?

Publicerad 2014-03-09 10:16:25 i Viktigt,


För några dagar sedan dök det här inlägget upp på min Facebook. Jag brukar bara bläddra förbi reklam men mina ögon fastnade på detta och det vred till i min mage, det började kittlas i min halsgrop av illamående. "Ingen erfarenhet krävs, huvudsaken är att du kan sälja in dig själv." Så är du bättre än mig på att snacka får du jobbet även fast vi i övrigt har samma meriter och är lika bra på "service i butik". Jag är ingen jävla vara en kan reklamera, jag är en människa och hur säljer en in sådana? Jag vill inte leva i ett samhälle där det är viktigare med säljarattityd än en känsla av att vara bra som du är. Där vi istället för att hjälpa varandra tävlar om vem som bäst kan sälja in sig själv. Nej, om det är det som krävs kan någon annan gärna få söka jobbet, jag fortsätter vända mina slantar här på sidan istället.

Om

Min profilbild

Tänkande människa från Norrbotten med ett brinnande hjärta för feminism, musik, teater, socialism, second hand och skapande. Alla teckningar, foton och målningar på min blogg tillhör mig om inte annat nämns.


Follow on Bloglovin


Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela