Mitt i all härlig föreställningsyra tänkte jag flika in med något lite mer politiskt, samhällsengagerat eller helt enkelt jäkligt smart. Jag vill nämligen säga några ord om dumpstring. En människas skräp är en annan människas skatt! Eller hur en nu säger. Tröjan på bilden är skräp enligt vissa, men en helt vanlig och fullt fungerande tröja för mig, hittad och upplockad ur en container.
Vad är egentligen ett utgånget datum? Blev mjölken plötsligt sur över natten? Blev äggen oätliga efter ”bäst före” eller gick inte byxorna att ge till någon annan bara för att de är lite slitna? I Sverige lever vi i överflöd, vi har kläder för att täcka allas vår hud, men ändå finns det människor som inga kläder äger. Vi har mat så det räcker till alla, ändå får inte människor plocka som de vill i soporna utanför matvarubutikerna. Är det inte helt sjukt att risken finns att bli tagen för ”stöld” för att en hittat och behållit saker som ändå ska slängas? Nej, fortsätt dumpstra mera, bort med slit och släng-samhället!
Balsamet Veganese jag beställt från Lush ankom idag med posten! Med doft av citron ska det ge min raka man glans, ska pröva det ikväll. Tog även första doppet för iår idag. Märk väl: det är MAJ. M-A-J. Första doppet, inte ens bara tårna, jag SIMMADE. I MAJ. Har nog inte hänt sen jag var typ 7 eller nåt. Det var skönt och jag blev lite förvånad eftersom jag kom på att det var is på vattnet för bara några veckor sen.
Sommardagen till ära vill jag också tipsa om en grymt bra och viktig krönika som Emelie Eriksson/En blommig tekopp skrivit. Hon skriver om den mytomspunna kroppsdelen mödomshinnan. Det är skamligt att människor fortfarande på fullt allvar I SKOLAN får lära sig att denna kroppsdel existerar. PÅ RIKTIGT. När jag gick i skolan fick jag förutom detta även lära mig att "lesbisk är en tjej/kvinna som blir kär i någon av samma kön", också var det inte mer med det. I biologiboken fanns sida upp och sida ner av heterosex/heterokärlek, hur det kunde gå till, hur det kunde kännas osv osv. Det kändes som att lärarna/författarna/samhället tyckte att mina känslor för personer av samma kön var så pass obetydliga att de knappt ens var värda att nämna - "det kan väl inte BARA vara jag som känner såhär?" tänkte jag och blev arg när det inte stod mer i boken om detta fenomen. Men jag sa ingenting, förbannat att jag inte sa någonting. Men inte så konstigt eftersom jag tidigare blivit tystad av fröken när jag pratade högt om MENS i klassrummet (usch och fy). Hur mycket snett skulle det inte ses på mig om jag nämnde min egen sexualitet som något som faktiskt existerar, när alla andra fick lära sig att heterosex är normen och något annat knappt finns?
Förresten! Jag har för första gången (vad jag vet om) blivit omnämnd som "hen". Hur fantastiskt?! Jag läste det här underbara inlägget min kusin Linnea skrivit om mig och min blogg. Började gråta för det var så fint, det värmer så. Men jag blev också rörd för att jag blev påmind om att ordet "hen" faktiskt är "godkänt" och finns i ordboken. Det blir bättre och jag längtar efter den dagen då vi alla bara får vara precis så som vi är och lika värda oavsett vilken kroppsdel vi har mellan våra ben.
American Apparel-butik blir vandaliserad, RTWG lämnar spår på reklamskyltar i stan. Tycka vad en tycka vill om vandalism, men vad gör en om ingen lyssnar på orden en skriker ut? Vi pratar och pratar, vi ryter ifrån mot makthavare, vi skriver listor och skickar till människor som kan förändra. Men när ingenting händer, när ingenting förändras, vad gör vi då? Vi kan lära av Sufragetterna som kämpade runt om i världen i början av 1900-talet för kvinnlig rösträtt. När deras ord inte togs på allvar gick de ut och demonstrerade och slogs för rätten att som kvinna göra sin röst hörd. Mer än ord behövdes och tillslut fick delar av världens kvinnor äntligen vara med och påverka samhället. Ord är bra och otroligt viktiga, men ibland behövs det mer, när inte orden räcker till.
Azrael och jag svalkar oss inomhus från solen och sommarvärmen som äntligen kommit hit!
Idag var det dags för föreställningen som naturskyddsföreningen beställt av Teater Vilja. Vi spelade på byxtorget i stan. Jag tycker det är så mysigt att spela för barn, att verkligen få överdriva gester och minspel. Och när barna skrattar blir jag så glad själv! Det var så sjukt varmt dock, höll på att dö på scen i gummistövlarna och jackan, tror jag druckit närmare 3 liter vatten idag!
Efter föreställningen hade vi i uppdrag att samla in lite namn för en protest mot skövlingen av träd i tätortsnära skogsområden. Vissa människor tyckte att det var en självklarhet att skriva under, medan andra tyckte det var onödigt och var väldigt negativa. En man förklarade att "träden lär sig ta hand om det där själva" och när jag sa "men om vi tar bort alla träden finns det ju inga träd som tar hand om naturen, och luften" fick jag som svar "men flickor, det där löser träden!" Andra sa bara nej, skakade tydligt på huvudet och satte upp handen i protest.
Skogen sköter sig visserligen själv, men vi människor låter inte skogen vara och just sköta sig själv. När vi lever utöver jordens resurser förstör vi vår omgivning och miljö. Vi kan inte tro att vår natur bara ska överleva allt vad vi utsätter den för. Det är vi som kommit på att vi behöver allt det materiella vi tror att vi behöver. Det är vi människor som tror att allt ska serveras oss, utan att vi behöver bry oss om vad som händer med miljön vi tar och tar ifrån.
Lite nu och då får jag frågan "när bestämde du dig för att bli lesbisk?". Och jag svarar: "det var en dag i maj, jag vaknade upp och kände att ja vad fan, om en ändå skulle gå och bli lite flata!"
... det var såklart inte såhär det gick till, och när jag får frågan brukar jag istället säga: "när bestämde du dig för att bli hetero?"
"Tingsrätten menar att tjejens uppgifter om att hon till en början höll ihop benen är trovärdiga men att det kan tyda på att hon var blyg eller tvekade" Tjej som inte vill ha sex betraktas som blyg, och bör därför få en glasflaska intryckt fittan?! Ytterligare en anledning till varför feminism behövs! Blir så arg att jag skriker rätt ut och kokar inombords när jag läser det här.
Även om männen i video inte alltid kommer upp i samma "nivå" som kvinnorna vad gäller skönhetsideal, tycker jag att videon är viktig. Kom alltid ihåg att se med kritiska ögon och motverka dessa sjuka ideal!
Killen med den sexistiska tröjan blir alltså inte tillsagd i skolan. Men tjejen med skortsen får upprepade gånger minsann veta att hennes skorts är alldeles för korta. Läs hela historien här.
trettiotreanledningar (varför feminism behövs) kan vara den tydligaste, mest skrämmande och nyttigaste sidan jag sett på länge. Vi får inte blunda.Läs läs läs!
”I torsdags firade Ryssland som vanligt Segerdagen och slutet på andra världskriget. 23-årige Vladislav Tornovoi från Volgograd firade också, innan tre män krossade hans skalle med en sten. Dessförinnan hade de våldtagit honom upprepade gånger med ölflaskor, skurit i hans könsorgan och analöppning och försökt sätta eld på honom. När Vladislav Tornovoi var död lämnade de honom på en bakgata.”
Även fast jag vet att dessa hatbrott begås varje dag runt om i världen, så blir jag varje gång jag läser eller hör om det illamående och gråtfärdig. Jag börjar frysa, rysa av obehag. Varför har inte världen kommit längre 2013? Varför blir människor misshandlade och dödade bara för att en är den person en är?
”Putin själv hävdar att hbt-personer inte på något vis är diskriminerade eller utsatta i Ryssland, och vill inte ens medge att homofobi existerar.”
Det är så viktigt att aldrig blunda för detta, inte tro att kampen för jämlikhet är vunnen. Vi lever absolut inte på samma villkor, långt ifrån men vi måste fortsätta framåt för jag vägrar tappa hoppet om att vi en dag ska kunna ses som lika värda oavsett sexuell läggning.
Jag började rysa när jag såg denna första gången, briljant! Snacka om att smalna av målgruppen och skapa reklam som syns och känns - en bra inspiration till skolan!
En fantastisk dag tillsammans med fantastiska människor! Vi kämpade i motvind genom nästan hela tåget, men vi tog oss vidare och fram till slut. Senare hölls det tal, lästes dikter och spelades musik på Krokodil. Utan någon som helst reptid gjorde vi låtarna Hanna från Arlöv och Internationalen otroligt bra. Jag vill ge en stor applåd till oss, till alla som är med oss och en hyllning till första maj!
För någon kväll sedan såg jag på Kalla Fakta, om hur pensionärer får mildare straff bara för att de är äldre. Någon i programmet förklarade det med att ”ens höga ålder kan vara en orsak till handlingarna”. Men om någon begått ett brott, blir en inte kollad då av psykologer o.d som då borde se ifall en inte är riktigt klar i huvudet? Det är ju inte som att en blir korkad bara för att en blir gammal. Senare sa någon även att ”pensionärerna har inte så många år kvar i frihet...” Okej, men det borde pensionären kanske tänkt på innan hen begick brott?
Programmet handlade främst om en äldre dam som skattefuskat och lurat människor under en lång, lång tid, men även andra brott rullade snabbt förbi i rutan: bland annat en text om en 80-årig man som begått övergrepp mot barn. Det finns en allvarlig fara när inte alla är lika inför lagen, särskilt när det gäller brott som direkt skadar någon annan. Den 80-åriga mannen har alltså förstört ett litet barn, jag är absolut säker på att barnet kommer ha men för livet. Och 80-åringen går fri utan straff, hur fan är lagen tänkt då!? Vilka signaler skickar det till folket? Hade övergeppet kunnat avvärjas om mannen visste att han inte går fri tack vare hans ålder? Kan vi förhindra att fler brott av liknande karaktär begås, om mannen blir straffad för vad han gjort?
Alltså, allvarligt talat?! Jag vet att media rätt ofta skruvar till det och att allt som står i tidningen inte stämmer med verkligheten. Men om det är som den här artikeln säger, att mannen helt enkelt bara har gått naken i sitt egna hem ser inte jag det som något hemskt upprörande. Typ det känns som ett rätt mänskligt beteende? Jag går ofta naken i mitt egna hem, vi bor mitt i stan på bottenplan och jag drar alltid för gardinerna innan jag klär av mig eftersom nästan alla som går förbi faktiskt tittar in. Men att vara naken i mitt egna hem och göra vad jag vill där ser jag som en självklarhet. Att någon däremot skulle stå utanför vårt fönster och filma, det känns väldigt kränkande. Det är ingen som bett någon kika in genom någon annans fönster, det är ett val vi alla gör när vi går förbi ett hus - att kika eller inte kika, det är frågan. Hur svårt är det att hålla blicken borta, egentligen? Eller att vika undan blicken om man råkar se en naken människa där inne?
Tänkande människa från Norrbotten med ett brinnande hjärta för feminism, musik, teater, socialism, second hand och skapande.
Alla teckningar, foton och målningar på min blogg tillhör mig om inte annat nämns.
